Jump to content

ఏపీ లక్ష్యాలపై స్వర్ణాంధ్ర దార్శనికపత్రం అభిప్రాయం


sonykongara

Recommended Posts

శక్తులు కూడదీసుకుంటేనే ముందుకు

మూడో స్థానానికి చేరాలంటే ద్విముఖ వ్యూహం అవసరం

నిరుద్యోగం, మందగమన ఉత్పత్తి, ఆర్థిక ఇబ్బందులు అధిగమించాలి

ప్రభుత్వ పెట్టుబడులు, ప్రోత్సాహకాలు పెంచాలి

ఏపీ లక్ష్యాలపై స్వర్ణాంధ్ర దార్శనికపత్రం అభిప్రాయం

ఈనాడు - హైదరాబాద్‌

12ap-panel3a.jpg

ఆంధ్రప్రదేశ్‌ ముఖ్యమంత్రి చంద్రబాబు ఆశిస్తున్నట్లు 2022 నాటికి దేశంలోని తొలి మూడు రాష్ట్రాల స్థాయికి ఏపీ ఎదగాలంటే శక్తులన్నీ కూడదీసుకొని పనిచేయాల్సి ఉంటుందని స్వర్ణాంధ్ర దార్శనికపత్రం ముసాయిదా చెబుతోంది. ఇందుకు మౌలికవసతుల కల్పన, పారిశ్రామిక అభివృద్ధి, వెనుకబడిన ప్రాంతాల అభివృద్ధి, పేదరిక నిర్మూలన, సామాజిక సాధికారత సాధించాలని పేర్కొంది. ఏపీ అభివృద్ధికి నిరుద్యోగం, మందగమన ఉత్పత్తి, ఆర్థికపరమైన ఇబ్బందులు ప్రధాన ప్రతిబంధకాలుగా ఉన్నాయంది. అల్పాదాయ కుటుంబాల్లో నిస్పృహ పెరుగుతోంది. యువకులు ఉన్న ఆదాయాన్ని కోల్పోతూ పేదరిక ముప్పును ఎదుర్కొంటున్నారు. మున్ముందు వయస్సుమీదపడే జనసంఖ్య పెరిగే అవకాశం ఉన్నందున నైపుణ్య ఆధారిత మార్గాల ద్వారా ఆదాయ అసమానతలను పరిహరించాల్సి ఉంటుంది. ఇందుకోసం స్వల్ప, దీర్ఘకాలంలో పటిష్ఠమైన నిర్మాణాత్మక మార్పులు తీసుకురావాలి. రాష్ట్ర విభజన తర్వాత ఆంధ్రప్రదేశ్‌ ఆదాయ వృద్ధి భారీగా తగ్గిపోయింది. 2014-15 ఆర్థిక సంవత్సరంలో రాష్ట్ర సొంత ఆదాయం జీఎస్‌డీపీలో 7.4% ఉంది. 2012-13లో ఇది 9.9%గా ఉంది. ఇదే సంవత్సరం 12% ఉన్న పన్నేతర ఆదాయ వాటా రాష్ట్ర విభజన తర్వాత 1.7%కి తగ్గిపోయింది. 2009-14 మధ్యకాలంలో ఆంధ్రప్రదేశ్‌ పారిశ్రామిక వృద్ధి రేటు 5.6% మధ్య ఆగిపోయింది. ఇది జాతీయ సగటుకంటే చాలాతక్కువ. ఇలాంటి

పరిస్థితుల్లో ఇప్పటికే అభివృద్ధి చెందిన రాష్ట్రాలను అధిగమించి ముందు వరుసలో నిలవాలంటే వ్యవస్థాగత మార్పులు తీసుకురావాలని దార్శనికపత్ర ముసాయిదా పేర్కొంది. ప్రభుత్వ, ప్రైవేటురంగంలో గుర్తించదగ్గస్థాయిలో పెట్టుబడులు పెడుతూ ద్విముఖ వ్యూహంతో ముందుకెళ్లాలని సూచింది. ఉత్పాదకత ఆధారంగా ప్రభుత్వ పెట్టుబడులు పెంచాలని, ప్రోత్సాహకాలు అందించాలని సూచించింది. ఇంకా ఏమందంటే...

1. ప్రభుత్వ ఆర్థిక నిర్వహణ: ప్రభుత్వం పెట్టే ఖర్చును సమర్థంగా తిరిగి రాబట్టుకొనేలా వినియోగరుసుముల విధానం తీసుకురావాలి. రాయితీలను అవసరమైన వారికి మాత్రమే అందించే పటిష్ఠమైన వ్యవస్థ రూపొందించాలి. ప్రణాళిక, బడ్జెట్‌ మధ్య పూర్తిస్థాయిలో సమన్వయం సాధించాలి.

2. వ్యవసాయం: వ్యవసాయ, దాని అనుబంధరంగాల ఉత్పత్తులను విక్రయించే మార్కెట్లన్నింటనీ ఎలక్ట్రానిక్‌ వ్యవస్థతో అనుసంధానించాలి. ప్రతి ఉత్పత్తికీ విలువను జోడించి, బ్రాండింగ్‌ చేసి, ఎగుమతి చేయగలగాలి.

3. పరిశ్రమ, వస్తు తయారీ రంగం: ప్రతి రంగానికి ప్రత్యేక విలువను జోడించాలి. మార్కెట్‌ లింకేజీ పెంచాలి.

4. మౌలికవసతులు, రవాణా, ఇంధనం: ప్రాజెక్టుల అమలు, పర్యవేక్షణ కోసం ప్రత్యేక కార్యాచరణ బృందాన్ని ఏర్పాటు చేయాలి. మౌలికవసతుల రంగం అభివృద్ధికి పీపీపీ, పౌరవిమాన, నౌకా సంబంధ విధానాలను సవరించాలి. మల్టీమోడల్‌ లాజిస్టిక్‌పార్కులు/హబ్‌లు నెలకొల్పాలి. విద్యుత్తురంగాన్ని డిజిటలైజ్‌ చేయాలి. విద్యుత్తు టారిఫ్‌ను హేతుబద్ధీకరించాలి. అన్నిరంగాల్లో నైపుణ్యాలు పెంచాలి.

5. పర్యాటకరంగం: వినియోగదారులకు అనువైన పర్యాటక విధానాలను రూపొందించాలి. విస్తృతస్థాయిలో డేటాను సమీకరించి విశ్లేషించి అందుకు అనుగుణంగా అభివృద్ధి ప్రణాళికలు రూపొందించాలి.

6. వైద్యం, పౌష్టికాహారం: ఇప్పుడున్న వైద్యకళాశాలలన్నింటినీ ఆధునికీకరించి, అదనపు మానవ వనరులను సమకూర్చాలి. సమగ్ర వైద్య విధానాన్ని అభివృద్ధి చేయాలి.

7. విద్య, నైపుణ్యాభివృద్ధి: సాంకేతిక విద్యారంగంలో బహుళ కోర్సులు ప్రవేశపెట్టాలి. చదువుతోపాటే ప్రాక్టికల్‌ శిక్షణ అందించాలి. యూనివర్సిటీలకు పనితీరు ఆధారంగా నిధులు అందించాలి.

8. ప్రభుత్వ విధానాలు, వ్యవస్థాగత నిర్మాణం: పబ్లిక్‌ సర్వీసెస్‌ డెలివరీ గ్యారెంటీ యాక్ట్‌ తీసుకురావాలి. కొత్తగా ఏపీ కెపాసిటీ బిల్డింగ్‌ అండ్‌ అడ్మినిస్ట్రేటివ్‌ ట్రైనింగ్‌ ఇన్‌స్టిట్యూట్‌ నెలకొల్పాలి. జీటుబి, జీటుసి ఆన్‌లైన్‌ సేవలు అందించాలి.

9. జలవనరుల నిర్వహణ: ఏపీ జలవనరుల నియంత్రణ చట్టాన్ని అమల్లోపెట్టాలి. నీటిని పొదుపుగా, సమర్థంగా వాడుకున్న వారికి ప్రోత్సాహకాలు అందించాలి.

10. పట్టణాభివృద్ధి: ప్రస్తుతం ఉన్న పట్టణీకరణ సరళిని దృష్టిలో ఉంచుకొని విశాఖ, అమరావతి, తిరుపతిల అభివృద్ధిపై దృష్టిసారించాలి. వీటిని భవిష్యత్తు మెగాసిటీలుగా భావించి ప్రణాళికలు రూపొందించాలి. ఆకర్షణీయనగరాల అభివృద్ధికి ఆకర్షణీయ ప్రాంత ప్రాధికార సంస్థను ఏర్పాటు చేయాలి. విశాఖ-చెన్నై, చెన్నై-బెంగుళూరు కారిడార్లలో చిన్న, మధ్యతరహా పట్టణాలు అభివృద్ధి చేసేందుకు ప్రణాళికలు రూపొందించాలి.

11. సామాజికాభివృద్ధి: యువకుల్లో నైపుణ్యాలు పెంచి కొత్త ఉపాధి అవకాశాలు కల్పించాలి. గుజరాత్‌ తరహాలో ఏపీ కార్పొరేట్‌ సామాజిక బాధ్యత ప్రాధికారసంస్థను ఏర్పాటుచేసి పారిశ్రామికవేత్తల సేవలను ఉపయోగించుకోవాలి. కేరళ తరహాలో స్థానిక స్వయం పాలనను పెంపొందించాలి.

Link to comment
Share on other sites

Bayya 

1, Employment generation(already CII meeting valla 4.75lakhs crores MOU'S ayayi so we need to concentrate on same to become reality)

 

2. Agriculture stabilization

Polavaram is key because krishna water almost nil last year. Polavaram needs to speed up. Pattiseema dwara 80tmc minimum must be transfered to krishna delta and stabilize same. Even today according to AP govt website 6,472 Instant Inflow in Cusecs DOWLAISWARAM BARRAGE. But since only from june to december only we can use pattiseema it is wasting into sea and polavaram canal works needs to be completed in jet speed to transfer 1.5tmc/day. By this krishna delta farming may get stabilized.

 

3. Tourism

There are 100's of tourist spots which may get lakhs of tourits in both religious as well as for recreation. Religious tours 1st place is tirupati with minimum 40000+ tourists on weekdays and 80000-lakhs tourists in weekends. Vizag is holding top place with 80+ lakhs tourists a year. But we need to develop papikondalu,konaseema,beaches resorts need to be developed further which has greatest capability to get tourists more. Many won't believe if we concentrate on godavari from polavaram to sea is almost 100-125kms can generate a revenue of 1000's of crores can be earned by government easily.

Godavari tourist place:

a. Papikondalu.

b. Pamuleru Water falls

c. Maredumilli Forest (rarest plants and eco tourism which formed naturally)
d. Konaseema --> Equal to kerala and better in terms of food and culture.
e. Hope islands
f. mangrove forest east godavari --> Biggest ever ecological forest in india.
g. Small islands in middle of godavari almost 20-30 islands naturally formed.
h. Rajahmundry.
i. Coringa Wildlife Sanctuary
These are few can be developed easily with less investments we can earn more using tourism. If government concentrates fully on tourism in east godavari alone can bring 1000-5000crores income vastundi government ki i can surely say. In tourism double digit acheive cheyochu
 

 

 Polavaram canal to polavaram dam ki canal ni big chesi from vizag to polavaram to papikondalu tours veyali deni vala tourists baga increase avutaru. akadiki vachina vallani konaseema,... places ki  velelala packages petti revenue increase chesukovali. Even vijayawada - polavaram canal route pettali. 

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.

  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.
×
×
  • Create New...